120

Tänka sig att min tid är snart slut på lärarutbildningen känns väldigt skönt, men klart att man är rädd för vad som ska hända händanefter. Kommer jag att klara av att arbeta som lärare? är jag tillräckligt stark? har jag tillräckligt kunskaper? verkligen livrädd, men någonstans ska man börja. Då jag börjar att arbeta med vuxna människor.
Idag var jag på jobbintervju på folkuniversitet och fick det direkt, perfekt, kul, blandade känslor för samtidigt är jag skräckslagen kommer jag verkligen att klara av att undervisa dessa människorna som ändå betalar två tusen för att gå kursen. Ska ner till Malmö imorgon och observera när en annan lärare håller sin näst sista lektion. Jag hoppas att jag klarar det, det gäller att tänka positivt iaf. Jag hoppas att jag kommer klara av att arbeta o skriva arbetet samtidigt, gäller att bita ihopa men känner ändå att jag har kommit långt med arbetet.

I helgen så pluggade jag, var ute på krogarna i Hbg med K och sen i söndags så firade vi morfar, trevlig helg. :) Igår var jag i hbg och träffade gamle M. Så gick vi ut på söder för att titta på killar. Men nej slutade med att vi träffade på tre av mina ex och tre av mina killkompisar, suck vad är odssen liksom. Känner de på sig att jag e i stan eller vad då? jag blev iaf uppraggad men inget att ha, haha. Jag orkar inte med pojkvän just nu., kommer ha mkt i skolan, jobbet o sen hinna med familjen och vännerna. Klart att man saknar ngn ibland på kvällarna och speciellt när man ska sova, men ändå skönt att vara singel kunna göra vad jag vill. slippa ta hänsyn till ngn annan liksom, trodde aldrig att jag skulle känna så. innan har det varit åhh måste ha pojkvän.  Men fel tillfälle i mitt liv just nu men man ska ju aldrig säga aldrig. Skriver mer imorgon när jag har observerat henne. :) ha en bra kväll.

måndag igen

Gud vad veckorna går fort, usch. Sex veckor kvar innan hela examensarbetet ska vara klart, bara att bita ihopa och kämpa vidare.

Får väl göra en snabb uppdatering:
Killen var en jävla mes, ursäkta ordvalet. Det är verkligen skrattretande att ngn som ändå är 23 år gammal kan bete sig som en fem åring. Men men det är slut nu iaf, trodde att han var bättre kille än vad som visade sig. :( Det gör ont men det går över.Jag har dessutom varit uppe och hälsat på lilla Johannes i Stockholm och kommer snart återvända igen. Annars är  det mest plugget som gäller drygt men ja vad ska man göra. O lördags var jag ute med mina töser riktigt trevlig kväll dock gick tiden för fort. :( men nästa gång blir det att ta första tåget hem istället.
Har inte så mkt att skriva men nu vet jag att ngn läser min blogg så jag får bruka allvar att uppdatera den. :)

RSS 2.0