Veras liv

Nu har snart ännu en vecka gått, tiden går så himla fort, sorgligt.
I tisdags och i torsdags jobbade jag, sen har jag rensat hela lägenheten, varit på kyrkogården eller försökt gå dit. Jag försöker alltid att vara stark, men när jag gick dit så kom alla tårarna. Jag har väl börjat inse vad som har hänt nu. Tänker på dig vännen....

I fredags så kom Malin hit och hade lite myspys, igår var jag på utbildning på jobbet hela dagen och sen kom lilla Hiwa hit, myste lite och pratade en del om allting. Skönt att man kan få båda delarna av honom utan att man har någon förväntning på varandra. Det osm händer i framtiden händer då, nu lever vi här och nu och jag trivs med hur vi har det. Måste sätta igång med pluggandet igen, sen jag fick dåligt besked har jag helt tappat motivationen men måste komma igång igen imorgon känner jag.

Idag blir det baka muffins, ut i det fina vädret en sväng, titta på dh reprisen (sänds ju när jag jobbar) och försöka komma igång lite med pluggandet.

Hoppas ni har det bra där ute. kram

Kan börja med att säga att det går riktigt bra att undervisa på folkuniversitete, varje lektion lämnar jag med ett leende på läpparna. Det är roligt att undervisa dom samt att jag känner att det verkligen ger mig något. Eleverna sitter alltid med ett leende på läpparna och deras motivation är på den högsta nivån. Kan meddela att jag fortfarande är singel och jag trivs fortfarande väldigt bra.

I måndags lämnade min kompis sitt liv pga ett jävla svin. Jag är ledsen samtidigt som jag är så förbannad hur man liksom kan göra en sån sak mot ngn som man sägs älska, det är så himla sjukt. Det enda jag kan hoppas på att hon inte behövde lida så mycket innan hennes livsglöd dog. Känns så overkligt, vad är det för sjukt samhälle vi lever i egentligen? man ska verkligen ta det mesta folk säger till en på allvar, iaf hotelser.

Vet inte vad jag ska skriva riktigt, helt black out i huvudet.